Bilden visar ett tangentbord

WCAG och tillgänglighetsdirektivet enkelt förklarat

Vad är tillgänglighetsdirektivet?

Den 2 december 2016 stod det klart att alla länder inom EU ska få nya lagar kring ökad digital tillgänglighet för alla besökare/användare. Här i Sverige började lagen om tillgänglighet att gälla den 1 januari 2019, men med vissa förbehåll. Det är i dagsläget den offentliga sektorn, statliga och kommunala bolag som är tvingade till att uppfylla direktivet. Det man då måste uppfylla inom direktivet är extranät, intranät, appar, extern webb och dokument.

Varför ett direktiv?

Varför har man då infört ett direktiv som detta? Jo, det bottnar sig ursprungligen ur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har anslutit sig till och ska följa. Så nu fokuserar man på att inrikta sig mot en socialt hållbar utveckling för mänskliga rättigheter och all digital information ska finnas lättillgänglig för alla i samhället.  
Inom tillgänglighetsdirektivet finns nu en hel checklista med krav som ska uppfyllas för att vara leva upp till kraven och det finns tre nivåer: A, AA och AAA. Det vanligaste är att man utvecklar för WCAG 2.1 AA då detta uppfyller lagkravet. 

För vem? 

Vad kan det då handla om? Jo det gäller alla personer i samhället med någon form av funktionsnedsättning. Personer som sitter i rullstol har kanske en mobiltelefon fastmonterad på sin rullstol i ett liggande format. Då krävs det en responsiv webb eller app som hanterar det formatet på ett enkelt och tydligt sätt utan att man ska behöva scrolla i sidled. Personen kanske dessutom har en nedsatt förmåga i muskulatur eller skakningar – vilket ställer andra krav på knappar och länkar. Färgblindhet är något många inte tänker på vid val av bilder, knappar och annat innehåll. Tänk på vikten av kontraster, lika med personer som har en synnedsättning. Sidor och dokument ska vara kodade och taggade på ett logiskt sätt som läser innehållet i logisk ordning med mera.  
*WCAG är en förkortning av Web Content Accessibility Guidlines och är en internationell standard.

Hur ser då kraven ut?  

De som omfattas, eller vill leva upp till de nya direktiven ska då:

  • utforma sina webbplatser, appar och dokument som sprids via dessa, och så långt det är möjligt även innehåll som sprids via tredje part (exempelvis sociala medier), så att de är möjliga att uppfatta, hanterbara och begripliga 
  • digital service förutsätts uppfylla dessa krav om den följer den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549. Detta innebär framförallt att webbplatser och appar ska uppnå åtminstone nivå AA i version 2.1 av WCAG (plus några ytterligare krav).  
  • EU-direktivet gör några undantag, men exakt vilka undantag (eller tillägg) som gäller i Sverige styrs av den svenska lagen om tillgänglighet till digital offentlig service  
  • erbjuda användare möjlighet att ha möjlighet att påtala brister i förhållande till ovanstående och även kunna begära att få det åtgärdat, och möjlighet att begära ut information som undantagits i punkt 1 
  • regelbundet publicera en tillgänglighetsredogörelse som redovisar hur man uppfyller punkt 1 och innehåller en länk till kommentarsfunktionen som beskrivs i punkt 2 ovan, samt länk till den instans som har tillsynsansvar (DIGG)  

Den svenska lagen är rätt generell och överlåter detaljerna till föreskrifter. Förordningen om tillgänglighet till digital offentlig service ger Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) föreskriftsrätt om detaljerna. DIGG publicerade föreskrifterna i maj 2019 

 

Vill du veta mer eller ha hjälp med tillgänglighetsanpassning? Tveka inte att höra av dig till oss!

Namnteckning Charlott
Inga kommentarer

Tyvärr går det inte lämna några kommentarer till detta inlägg.